Det här är boken bakom filmen The Pledge, regisserad av Sean Penn. Trots en lysande Jack Nicholson i huvudrollen och en lång rad mästerliga birollsinnehavare (läs "regissören Sean Penns kompisar") har filmen blivit märkligt lite omskriven i Sverige.

Det är för övrigt inte första gången som boken blir film. Redan 1994 gjorde holländaren Rudolf van den Berg sin version, In the Cold Light of Day (1994).

Det här är bra, riktigt bra. Litteratur i nobelprisklass. Märkligt nog hyser jag en speciell svaghet för tyskspråkiga författare. Dürrenmatt inspirerar mig oerhört -- jag fylls av en längtan att skriva något liknande.
postad av Olle kl 4/19/2003 10:43:00 fm

 
Omläsningsdags! Jag tyckte det här var toppen när jag gick på gymnasiet. Det tycker jag inte nu.

Han är talangfull, den gode Svennis, men den talangen använder han för att briljera, snarare än att forma en viktig utsaga om världen. Visst är boken underhållande, men någon stor litteratur är det knappast. Personporträtten känns konstruerade, precis som sörmlandsmiljön de rör sig i. De är litterära plastfigurer i ett modelljärnvägslandskap. Mest irriterande är den udda figuren Mon Cousin. Vad farao har han i boken att göra, egentligen?

Mot slutet känns det som om Delblanc tröttnat på alltsammans. När han stoppar in ett olustigt kärleksmöte mellan unga Märta och den bedagade baronen så slår stilen över i rent pekoral (kryddad med unken gubbsjuka).

Tre efterföljande delar står kvar i bokhyllan. Det märkliga är att jag ändå har lust att läsa vidare. När det nu blir av ...
postad av Olle kl 4/13/2003 11:35:00 em